Nej men vad underbart! här skriver man en roman för en gångs skull och så hänger sig hela jävla internet och tar bort texten!!! Gahh hatar det! hur impulsiv är texten om man ska försöka komma ihåg den och skriva om den?! .. bokstavskombinations internet!!!
Jaha vi försöker igen då...
Vet att jag ofta är sen men uppdatering men det är det som är lite av "my thang"
I lördags morse efter att ha vaknat upp i den goa sängen i Karlstad var jag som vanligt först upp av mig och Sina ( då han ser det som en nödvändighet att sova bort hela dagen) Istället för att gå upp och äta frukost och dega framför familjen Sedighis dumburk satte jag på mig mina löparkläder (inte så flaschigt som det låter, sönderbitna av Calli och relativt gamla vilket gör att de inte är ...ehh färgstarka? .. yeah yeah back to he point)
Jag knöt skorna och vandrade ut till lilla Jerry ( bilen för er som inte är fans och vet det ) tillsammans rullade vi som sååååå många gånger tidigare till vårt lilla Forshaga...
Först in på Ica och köpte deo och vitlökssalami, för ica i forshaga måste man gå på, åhh va jag älskar värmländska!! ( osså kom han me cykeln å bare slira raakt ut på gruse"
Sedan åkte jag upp till sisu och joggade ettvarv, vidare ner till ghettot där jag överraskade lille röd, simon fick sig en svettig kram, vi åkte och kollade in stallet och sen lämnade jag den lilla hålan bakom mig igen....
Usch så känsloladdat, ville inte se vår gamla lägenhet, och alla nya människor, att se allt så dött och dystert, dålig på att bearbeta saker och stänger det mesta inom mig, men ibland saknar jag mitt liv där så fruktansvärt.. samtidigt vill jag vidare såklart men den tiden glömmer man inte...önskar jag skötte saker och människor som betyder mycket på ett annat, bättre sätt...
Hem till Stockfallet kom jag iaf, var överlycklig och skrattade och pratade innan jag hade ett one minute breakdown och storbölade när Sina fick hålla om mig och sen var jag back to normal, känslo chock...
jogging tur i sisu
sisugården
Simon :)
Nymålade Ghettot
"memories never leaves your heart even if you want them to"