terapi

Igår morse åkte Nonno hem igen efter två veckor här i Sverige... Alltid lika tråkigt när det är dags att säga hejdå till sin familj, utan att veta när man ses nästa gång, det är faktiskt en sak som man inte kan bli van vid, det är lika ledsamt varje gång! Nackdelen med att ha spridd släkt över vårt runda klot..

Min älskade mor vet hur jag fungerar (såklart ;) ) och eftersom hon visste att jag skulle få låna Malins lilla fyrbente fick hon iväg mig och hämta honom en dag tidigare, allt för att jag skulle ha honom när Nonno åkte. Och precis som väntat har jag mått tio gånger bättre än jag skulle gjort utan lille Satis!
Han är sånt kelmonster att han varken tänker på om han kväver en eller om han kanske väger lite när han ligger som en förlamad säl rakt i magen, men jag älskar det!


Promenad och joggingtur igår blev det och idag har vi varit ute på morgonturen och senare idag ska vi promenera till sjön med Ida och då blir det lite simning, får ta med flytvästen som Malin föreslog så han kan inse att han kan simma bara han slappnar av :P 


Nu ska jag försöka få gjort lite av min engelska så jag kan skicka in skiten någon dag nu!

 Morgonmys!